tisdag 28 juni 2011

Blå Stjärnan till Skövde – tack för det!

Blå Stjärnan har gjort sig mycket impopulära här i Skaraborg. Så som de behandlade sin personal före och vid sin konkurs är inte värdigt en stiftelse i djurens tjänst. Att inte den personalen gick i däck är beundransvärt, och det var väl tur det, för nu är snart de flesta tillbaka på sina platser igen.

Det tog några månader innan spåren efter förre ägaren sopats bort och den nya ägaren, Annette Skoog köpt nya instrument, återanställt så mycket personal hon hittade igen plus en massa nya. Dessa månader ägnade Tulo och jag åt att bara överleva. Tulostackarn gick på lavemang i nästan två månader, varje dag, för att inte bli hård i magen. Hans perinealbråck försämrades sakta och snart började det bli akut.

Nu är hunden opererad, såret är läkt och vi väntar bara på att pälsen skall börja växa ut, så att vi kan visa oss bland våra kompisar igen. Nästa sökpass känns inte så avlägset längre. Visserligen har vi en analsäck som inte riktigt kommit igång igen, men den har vi koll på och husveterinären Håkan vet hur man behandlar djur.

Blå Stjärnan chockade oss allihop, när de strax efter konkursen och när det stod klart att Djursjukhuset skulle återuppstå, går ut i en tidningsartikel med bild på tre personer framför Skaras kommunhus, falsk leende och förklarade att man tänkte etablera sig i Skara igen! Med kommunens hjälp letade de lokaler. Hur kan de ens tänka tanken att någon skulle söka hjälp hos dem efter den skada de orsakat hos oss?

Nu blev det också klart, varför deras djurambulans placerats i Skövde. Den var tänkt att transportera patienter från kliniken i Skara för operation i Göteborg. Så det var ingen tillfällighet att de körde sjukhuset i bott, ville bara bli av med viss personal och framför allt hyreskostnader. Man blir allt lite besviken på Skara kommun, som dels var så glad för att Annette Skoog ville driva djursjukhuset vidare och samtidigt satt de och hjälpte Blå Stjärnan hitta nya lokaler i Skara. Tala om att sitta på dubbla stolar. Skäms kommunen!

Som tur var hittade de inte någon lämplig lokal och i dag läser jag i vår systertidning, att Blå Stjärnan vill ha lokal i det nya hus som privata Skövde Hundskola tänker bygga och som skall stå klart nästa år. Tack för att vi slipper dom i Skara, men synd för de småkliniker som öppnat i Skövde. Eller kanske inte, skövdeborna kanske är lika besvikna som vi är över Blå Stjärnans handlande. Skaraborgare minns oförrätter och kan vara ganska långsinta. Åtminstone jag. Jag har människor som jag nog aldrig kommer att förlåta för att de varit falska och behandlat mig illa. I alla fall kommer jag att akta mig noga för att ha något mer med dem att göra.

Valparna växer och den första hiskeliga upplevelsen för dem var nog att lära sig ligga stilla på rygg och få klorna klippta. Bra att de lär sig sådant hos nuvarande matte, vi lär nog få fullt upp med andra aktiviteter. Matglada är de i alla fall, en vecka gammal försöker någon till och med stjäla ur mammans matskål.

fredag 24 juni 2011

Valpmysigt och trolska tider

        Är det han?                                                 Eller någon av dessa två?

Nu kommer de första bilderna på underverken från Stockholmstrakten. Ett av dessa underverk skall flytta hem till oss och bli Tulos lillebror Tenor.  Och har vi tur, tycker han så småningom att sökträning är helt ok, då är lyckan fullständig.

Valparna bor fortfarande kvar i modershemmet och flyttar ner till Kroka först om några veckor. Så jag får följa dem genom en speciell valpblogg som Izzis matte Carro har lagt upp. Tack underbara människa för det du gör för våra hundar! 

Midsommaraftonen hos oss är mycket traditionell. Vi har knytkalas och våra gäster kommer gärna på cykel. Maten får gärna ta några timmar och allt är så himla gott när man bidrar med lite var. Ofta är det någon som provat  ett nytt recept.


Nytt för i år var midsommardansen vid en sommarservering i närheten, Skogshyddan, alldeles nere vid sjön. Ett mycket populärt ställe, som väldigt många av er redan känner till. Förutom kafé och bad finns en minigolfbana, modell lite svårare. Där brukar min man bli utmanad, dels för att han faktiskt är bra på bangolf, men också för att han gärna skryter om det och blir då ofta utmanad.


 


I år hittade lilla Alicia, 5 år, några kompisar direkt, och därmed var dansen med mormor inaktuell. Jag fick i alla fall några bilder på dem när de dansade förbi.






 
    



Hennes lillebror Elliot hade fullt upp med att knyta upp sandaler och skor för de som passerade:

























I hundvärlden händer mycket – mest tråkiga saker just nu, fast jag håller modet uppe och arbetar med det jag åtagit mig.

SM-dekalerna är tryckta och jättesnygga. Tryckeriet hade två varianter och tryckte tyvärr fel, så nu har vi också två varianter av bildekal, men det var jättebra, eftersom några i ledningensgruppen föredrog just den varianten. Nu kan många få välja.

Alla ni som väljer att åka till årets SM i Värnamo, kommer att känna igen oss skaraborgare där. Vi har limegröna pikétröjer med käckt tryck på ryggen. Tveka inte att hejda oss och fråga om det är något ni undrar över.

I slutet av augusti kommer det att bli en stor hunddag på Äventyrslandet i Götene med work shops. Förutom jag själv och några medarbetare kommer Fredrik Steen, TV4-kändisen, Håkan Ekesbo (Tulos veterinär) skall prata djursjukvård och presentera sig och sin nya veterinärklinik. Två tjejer från talang, Michaela Neiglick och Agnes Mohlin
kommer och dansar med sina hundar och brukshundklubben visar upp sin breda verksamhet, alltifrån tjänstehundar till rallylydnad. Boka gärna upp söndagen den 28 augusti och kom dit. Fri entré om du tar med hunden. Det gillar vi!

Ni som brukar hänga på Facebook skall vänta lite med att ansluta er till en grupp som kallar sig SM 2012. Det är inte vårt SM i Axvall utan förmodligen lydnad/agility i Borlänge. Vi kommer att lägga upp en Facebookgrupp så snart vår logga får bli offentlig och det är den först när årets SM dragit i gång. Så invänta den, om det är just Axvalls-SM ni vill vara anslutna till.

Ha en fortsatt underbar sommar allihopa!

söndag 19 juni 2011

Fullt upp

Denna helgen blev lite väl intensiv för mig och min hund. Det började redan i torsdags med SM-möte för ledningsgruppen. Ett jättebra möte, det känns som vi har bra koll på läget inför SM i bruks och IPO 2012 i Axvall.
Vi har enats om våra trycksaker och vi har bestämt oss för att vara likadant klädda vid årets SM i Värnamo, i alla fall kommer alla att känna igen representanterna för Skaraborg.

Efter SM-mötet var det kallat till ordförandekonferens med dagordningen "Info" och "Etiska regler". Jag bestämde mig tidigt att inte gå på denna domarkonferens, eftersom jag fortfarande väntar på svar från Bruksgruppen angående mina tre frågor som alla rör de antagna etiska anvisningarna för SBK-funktionärer.. Förstår faktiskt inte varför svaret dröjer. Kan bara gissa, och det vill jag inte göra här i min blogg - här skall vi ju bara ha trevligt.
Men jag har i alla fall fått otrolig respons på att jag vågar träda fram och säga min mening. Alldeles ensam. Faktum är att det är ganska lätt, eftersom jag vet att jag har rätt. Kommer inte att ha några problem att motivera mitt beslut att säga ifrån. Men att det var så många därute, som också stör sig på att alla hundar inte får samma förutsättningar vid våra bruksprov, det trodde jag inte. Ni skall veta att jag blir glad för era heja-rop, då förstår jag att vi är många som reagerar.

Vi fick en ny familjemedlem i går lördag. På självaste lydnads-SM-dagen föddes Krokasmedens T-kull, där jag har bokat en gossevalp efter SE SPCH SE U(U)CH SE LCH Hut's Anthony Quinn, till vardags kallad Anton och Krokasmedens Flying-Izzi. Valpen är redan namngiven – Tenor var det självklara valet till Tulos lillebror. Så här mysigt har han det i dag med sin mamma, sina fyra bröder och sin syster.


I fredags kväll dömde jag ett gäng lydnadsettor och -tvåor på vår klubb. Detta var en extrainsatt kvällstävling, som är meningen att bli återkommande, fredag innan midsommar, om den faller väl ut. Och det måste man väl säga om fredagens tävling. 25 hundar var anmälda i de två klasserna och jag var glatt överraskad över den höga klass alla hundarna höll. Inga platsproblem och många förstapris. Det betydde också att den tillresta publiken fick se många fina lydnadsprogram. Det är just sådana tävlingar som gör domaruppgiften så lätt för mig. Måste också berömma alla funktionärer som jobbade i fredags, ni var strålande! Effektiva och framför allt trevliga mot såväl tävlande som åskådare - och inte minst mot mig. Känns tryggt att ha er vid min sida, det gör så stor skillnad för klubbarna om personalen är trevlig och tillmötesgående.

Under helgen har vi haft våra två femåriga barnbarn på besök. Mormors nyrenoverade gäststuga skulle invigas med övernattning. Trodde nog det skulle bli en kort natt för de två, men där bedrog jag mig allt. De somnade vid 20-tiden med sin sagobok på kudden och där sov de hela natten, tolv timmar närmare bestämt. När jag förstod att de verkligen skulle övernatta där, placerade jag ut en hund i stugan, Orka, som också var på helgbesök. Hon skulle i alla fall varna om det mot förmodan skulle närma sig någon eller något främmande. Själva sov vi med öppen altandörr, så att också vi direkt skulle kunna hämta in flickorna, om de så önskade.


Kl. 03.40 ringde en av döttrarnas mammor och var oroliga för hur det gick för dem. Snabbkoll av mormor - djupsömn hos såväl flickorna som hunden. Ingen hörde att jag var där.
06.00 hämtades Orka in för mat och morgonpromenad. Fick väcka hunden för att få med henne. Måste vara bra sovluft i gäststugan. Flickorna fortfarande i djup sömn.
08.30 öppnade sig den lilla dörren och de tu kom in för att äta frukost tillsammans med oss.

Premiären var avklarad och godkänd. Nu blir det nog det boendet som gäller för de två resten av sommaren, när de kommer till Lidköping.

I morgon måndag skall stygnen tas på Tulos operationssår. Såret är läkt och han lever numera ett normalt hundliv med helt normala rastrundor. Jag njuter varje promenad och hoppas vi får ha det så här nu, resten av hundens liv. Och snart kanske vi kan ta upp sökträningen igen....

tisdag 7 juni 2011

Proffsig föreläsare och föreningar utan bokföring

Vi har haft en föreläsning om relationer med våra hundar på vår klubb. Jörgen Thynell heter föreläsaren och kommer från Hälsingborg. Jörgen skriver böcker i ämnet också och den mesta kunskapen hämtar han från sina egna hundar plus alla våra förstås, när han är ute och föreläser.
Grundtänket i Jörgens filosofi är att en god relation och ett lagom mått ledarskap är förutsättningen för ett samarbete mellan människa hund. Har man inte den grunden, har man problem.

Och det har många av oss. Alltid med något. Är det inte olydnad så är det hundar som sticker, jagar eller bara inte lyssnar.

Vi fick några enkla råd hur man går tillväga för att få sin hund att lyssna och bli en trevligare arbetskamrat. Och dessa råd och tips var mycket enkla;

1) försätt hunden i underkastelse (viloläge)

2)  socialiseringbubblan = du och hunden är ett team

3) nu är det fritt att köra vad ni vill - tillsammans

Och faktum är att det fungerar, åtminstone gjorde det så på de fem hundar vi plockat ut som provhundar åt honom. En av hundarna var en jättestor schäferhane med stora problem (hundaggressiv, odräglig mot folk och gapig och stökig överlag). Matte berättade att hon är portförbjuden hos en av veterinärerna i stan, och då har det gått långt vill jag påstå.

Denne schäfer var helt lugn och sökte kontakt med sin matte under den tid han träffade Jörgen. En colliehane togs in på planen som störning, och inte heller den hade schäfern någon lust att ens registrera.

Jag är lite avundsjuk på dessa hundmänniskor som är naturbegåvningar. Som ser och förstår hur man kommer in i hundens tänkande (om den nu har sådana egenskaper), trycker på rätta knappar och äger förmågan att läsa andras hundar också. Den som är intresserad kan titta in på Thynells hemsida:

www.jorgenthynell.se

                           


Åtalad kassör blev frikänd

Det är synd om Skara Brukshundklubb i dag. Domen har fallit över deras tidigare kassör, som förskingrade över en halv miljon kronor från klubben. Hon hade en speciell teknik; varje årsskifte fanns alla pengar insatta på kontot men varje januari förde hon över dem till sitt egen konto igen. Fria att disponera privat hela året.

Hur människan bar sig åt för att betala tillbaka över revisionen är en gåta. Men revisorerna märkte ingenting, det var när klubben skulle köpa en ny gräsklippare som man upptäckte att bankkontot var tomt. När man sedan gick tillbaka i bokföringen, så upptäckte man alla transaktioner till kassörens privata konto.

Nämnas bör att kassören var en högt uppsatt person; oppositionsråd för socialdemokraterna i Vara. Undrar om hon får tillbaka jobbet nu tro, nu när hon är frikänd. 

Tingsrättens motivation; ideella föreningar är inte bokföringsskyldiga. Jo, ni läste rätt! jag skulle vilja se det årsmöte som godkänner en redovisning utan bokföring. Pengarna rakt ner i fickan! Man kanske skulle satsa på en karriär som kassör?

Och det tråkiga i fallet lär väl bli, att en fattig brukshundklubb inte har råd att överklaga. Vi får väl hoppas på att åklagaren gör det - för alla ideella föreningars skull och för Skara som var modiga nog att polisanmäla sin kassör.


ps:
här kommer svar till Sanna nedan plus alla er andra som undrar hur man försätter en hund i lugn passivitet:


Genom att beröra underkastelsezonerna, främst hundens hjässa (även sidorna är lugnande zoner), kan man få olika sorters reaktioner, beroende på vilken hund man har.

Genom att lugnt lägga handen på hundens hjässa, med fingrarna framåt, framkallar vi passivitet. Några hundar accepterar det direkt, de visar det genom att lägga öronen bakåt och snabbt titta ut och bort från föraren. Om hunden svarar med att slicka sig i mungiporna är den beredd att underkasta sig.  Om den däremot sätter tungan i en snabb ut- och in-rörelse (som en reptiltunga) är den beredd på social kontakt och aktivitet.


Ni skulle ha sett en av hundarna – när Jörgen höll kvar sin hand över hjässan med ett lätt tryck, så lade sig hunden lugnt ner. Detta gjorde den för att den ville ha en ökad passivitet och för att Jörgen inte lättade på trycket efter första signalerna.

Nämnas bör att man endast bör göra detta med sin egen hund - åtminstone vi som är amatörer än så länge.

Känner att vi får avsätta en timme eller två på lägret för att öva.

torsdag 2 juni 2011

Lättare att skjuta budbäraren?

Länge sen jag bloggade, har inte haft något nytt att förtälja. Men nu har jag det, så här kommer min lägesrapport.

Tulo har äntligen fått tid för operation. Nästa fredag på morgonen skall han lämnas på Djursjukhuset i Skara för operation av Håkan Ekesbo och hans team från Lidköping. Tänk att det kunde bli så bra. Man har bildat ett nätverk mellan några små kliniker och det nyöppnade djursjukhuset om utbyte. Så Håkan kommer att vara i Skara på fredagar för rådgivning och konsultation och även hjälpa till med lite mer avancerade operationer. Plus att han kan operera ”sina patienter” där, vilket betyder tillgång till narkos och eftervård. Och hans djursjukvårdare finns med honom.

I går kväll bjöd Skaraborgs Kennelklubb alla funktionärer och övriga hårt slitande medlemmar i Lidköping på mat. Vi valde att stanna på klubben och där hade festkommittén dukat upp till en härlig kvällsvickning. Stämningen var på topp och det kändes verkligen som att vi alla har samma mål och klubben går framåt med raska steg. Tack ni alla som gjorde onsdagskvällen till ett fint minne, hoppas det kommer fler sådana träffar.

SM-planerna fortsätter. Snart har vi möte igen och då kommer jag att visa prov på snygga kläder vi kan bära, dels redan vid årets SM, men också planera för augusti 2012. Har hittat några bra företag, varav ett är mera bra. Värst så kul det är att förhandla med leverantörer, det är något helt nytt för mig.

Det blir nog en valp i sommar för mig ändå. Anton har gjort sitt jobb, så tjejen är ordentligt tjock nu och då har hon ändå 14 dagar kvar till valpningen. Och i den stora magen, borde det ligga åtminstone en liten pojke. Spännande!

Slutligen  tycker jag synd om dem som har svårt att hålla sig för skratt när de konfronteras med tveksamheter som rör dom själva. Åtminstone börjar de alltid så i sina bloggar och sedan kommer en väl anpassad förklaring.

Försökte svara på ett sådant inlägg i en domarkollegas blogg i går kväll men det svaret raderades illa kvick. Vet inte om det upplevdes obekvämt, så därför återger jag det här nedan i min egen blogg. Där kommer det att få stå kvar. Tycker bara, eftersom jag är namngiven, måste jag få besvara inlägget;


Hej Anna,
Jag vill göra ett förtydligande till ditt inlägg här ovan. Det är ingen anmälan jag gjort  utan ställt några raka frågor till Bruksgruppen inom SBK.

Det var synd att ni höll Staffan Nordins svar för er själva och inte lät oss andra domare också få ta del av det. Nu är emellertid hans svar ganska svävande, han skriver:

Man får skilja på tävling och tävling, att SM inte var lämpligt men att en uppfödare kanske kunde döma eget i appellen.”

Då skulle det vara mycket intressant att veta var gränsen går. Det skulle verkligen underlätta för hela Sveriges domarkår.

Nu har jag bett om svar på några sådana frågor (och tog Mullsjös elitspår som exempel) och jag lovar dig, att när detta svar kommer, skall både du och de andra det berör få veta det, så kanske vi kan dra åt samma håll igen.”

/Christina


Frågan gäller, som säkert alla förstår, om det är ok att döma egenuppfödda och närståendes hundar, och då särskilt i elitklass, där man delar ut cert och skickar hundar till SM.


Måste tillägga att Skaraborgsdistriktet inte har så gott rykte numera med tanke på alla turer som skett de senaste åren. Distriktsstyrelsen är nästan helt utbytt med massor av nya namn. Bara detta borde mana till eftertanke och ta det lugnt med utmanande handlingar. Vi har drygt ett år kvar till 2012 års SM, där vi skall vara värdar och då måste vi nog hålla sams.

Men för det måste man få uttrycka sina åsikter och bli respekterad för detta. Fast det kanske är lättare att skjuta budbäraren än att lösa problemet?

Nu ser jag fram emot fem hela lediga dagar, skall njuta av varje sekund med Tulo och några andra goda vänner. 

Ps;
torsdag em är mitt inlägg tillbaka igen på nämnda blogg, men det skadar inte att det finns en förklaring här också. Det är alltid sakfrågan som är viktigast och det tror jag nog att alla är överens om. Även om vi måste få hjälp att hitta vägen dit.