Appellspår med hare på menyn

Ja, jag vet, det låter som en dålig bortförklaring, men denna gången var det så. Även om inte hela haren serverades, så i alla fall rester han lämnat efter sig. Och det var gott nog, tyckte Tenor.

Hade väl lite på känn att hunden fortfarande är lite omogen och mycket kan hända om något oförutsett inträffar. Och så blev det. Efter halva spåret med en apport och en snygg vinkel avklarad, skuttade det upp en hare framför näsan/nosen på oss och det blev bara för mycket för unghunden. Kunde inte släppa detta, så matte fick ge upp. 

Säger som mitt barnbarn Lydia sa till sin mamma efter något liknande med hennes tävling. Bara åka hem och träna mera. Så det så. Nu väntar vi nog till våren och växer till oss lite, innan vi ger oss på´t  igen.

Vad som var riktigt trevligt däremot var den räddningshundstävling som klubben genomförde. Många frivilla funktionärer och provledare som tidigare inte sett ett sådant prov, jobbade hela helgen och vad jag förstått har alla varit tacksamma och positiva. Vi fick mycket beröm för våra provområden, som var utomordentligt utslagsgivande. Nu finns önskemål om att Lidköping skall arrangera ett internationellt prov nästa år. Får se vid utvärderingen vad alla inblandade tror om det. Vi är speciellt glada över att ha fått dela ut historiens andra och tredje cert under dessa dagar. Till samma kvinna och hund, Ann.-Marie Melin med sin golden retriever Vassruggens Unja Seljabrekka från Uppland.

Nu väntar en lång och förhoppningsvis inte alltför kall vinter innan hundaktiviteten blir allvar för oss igen.

På lördag åker jag till Örebro för att delta i en konferens om framtidens Svenska Mästerskap i bruks och IPO. Tror vi från Skaraborg har ganska mycket att tillföra den konferensen.

Riskfyllt att leta partner på internet

I dag skall skall jag berätta om ett jobb som jag just nu gör. Oftast får jag leta upp lämpliga ämnen att skriva om och försöka sälja in artiklarna till intresserade medier. Men inte denna gång. Det bara ramlade över mig och det engagerade mig så till den milda grad att jag har svårt att få tid över till annat. Jag tror det blir min bästa story någonsin....

Det började med att jag fick ett mail från en vän med en länk. När jag klickade på denna länk möttes jag av vännens ansikte, en vän som jag har lite sporadisk kontakt med. En stilig man i medelåldern, ensamstående men med stor vänkrets. Och många tjejer runt omkring sig. Behöver inte direkt leta upp dom, tror man.

Texten på länksidan chockade mig direkt. Den beskriver denne man som en bedragare och med ett sexbehov som sträcker sig utanför alla normala gränser. Och hur han finner sina offer via datingsidor på internet. Även dessa är namngivna med länkar till procuderade sidor om mannen. Med bilder där också.

Jag skickade första länken till familjen, som genast såg till att den polisanmäldes och togs bort. Det dröjde emellertid inte många dagar innan jag fick ett nytt mail (skickat från mannens mailadress) med en ny länk till en facebooksida. Denna facebooksida hade också en liknande story men även fler länkar till nygjorda sidor på den stora portalen msn och även en av dess undersida, som är en datingsite. Facebooksidan är nu raderad, men de andra sidorna som ligger ute är omöjliga att spåra.

Detta blev såklart en utmaning för mig som heter duga. Med alla mina journalistiska hjälpmedel och kontakter påbörjades spaningen bakifrån. Vem hade skickat mail till mig från mannens e-postadress? Och varför fick just jag dom? Var det i min egenskap av journalist, för att man ville visa hur lätt det är att kapa någons e-post och även använda sig av den?

Det tog några dagar. Sedan var jag framme. Det skulle dock visa sig att mailen inte var skickade från samma dator, utan minst två IP-nummer var inblandade. I dag vet jag att det är ett helt nätverk som hjälps åt att klämma åt så kallade nätfiskare. Allt ifrån pedofiler till vanliga killar/tjejer som helt enkelt tröttnat på sin kontakt och dumpat dem. Här är det såklart främst svartsjuka som driver personen ifråga att ta hjälp med trakasserier i form av smutskastning och förtal.

Man kan alltså köpa denna tjänst av ett gäng vanliga smarta teknikkunniga människor som av en eller annan anledning riskerar sin heder och även kan bli åtalade för sin verksamhet. Men som tycker det är värt priset att klämma åt dem som de tycker gör andra illa och som samhället inte ger straff nog för sina avvikande kärlekshistorier. Och faktum är att jag tror dom klarar sig. De är så proffsiga och deras metoder så utstuderade att till och med jag är djupt imponerad....

Det är några av dessa människor jag nu vill prata med och skriva om. Naturligtvis om fallen som får dem att agera men även verksamheten de jobbar i. Om dom nu vill berätta såklart. Men det tror jag.

Visst är det en kul jobb jag har?