Snart är det jul igen .....

Tänkte få ett avbrott i julstöket och blogga lite. Upptäckt att det inte är så förskräckligt stressigt som jag blivit lärd att det ska va den här tiden. Allt kommer att va i ordning om några dagar och huset kan invaderas av barnen som ju är huvudpersonerna den tiden. All mat, som mina förmödrar stod och lagade till själva, den köper jag färdig i butiken. Förutom några rätter förstås, som vi av tradition skall laga till hemma. Same precidius.... you know...

I år kommer det att bli en riktig jul med nästan alla närvarande. Tyvärr kommer inte Lydia och hennes pappa Stefan, som drar norröver till Stefans hemstad Luleå. Dem kommer att saknas, men vi får skypa med dem, så ses vi ju ändå. Alla våra tre döttrar kommer i alla fall att finnas hos oss. Det känns riktigt bra, även om dom slutat tro på tomten nu....

Det är vår tur att vara värdar på julafton och tomten kommer, som sedvanligt är hos oss, från sjön. I en eka som ligger där hela året och väntar på honom. Det är faktiskt några som fortfarande tror det. Och i år blir det ytterligare en, lille Aaron, som för första gången skall fira jul i Sverige. Förra året firade han på ett barnhem i Afrika. Och nallen som han fick i julklapp, fick han med sig hem som ett minne för livet. Det har varit något som fattats hos oss de senaste åren. Det har märkts, fastän vi alla försökt va som vanligt. Svårast och tydligast har det varit för Emilie, som visste att hon hade ett barn någonstans, men ändå inte fick ha det hos sig. Förrän nu. I år lär han nog bli huvudpersonen i vårt julfirande, lille Aaron. Vi älskar honom verkligen allihopa. Och det märks på hans kusiner som talar mycket om honom och längtar efter honom.

Aaron upp och ned firar första advent...

Så nån julstress känner jag inte av. Har slutat med det. Dagarna ägnas i stället åt att njuta av god mat och besöka vänner som gör mig glad. I dag har jag varit runt hos några markägare och jaktfolk med julblommor från vår klubb, som tack för att vi får träna på deras marker under året. Vi är fyra som hjälps åt med utkörningen, för det kan ta sin tid att besöka dem. Passar ju även på att prata och berätta om hur vi tränar våra hundar och att de aldrig behöver vara rädda för att vi stör eller flyttar på de vilda djuren som bor där.

Funderar mycket på vad som skall hända nästa år. Förutom att vi alla blir ett år äldre. Detta året har varit ett konstigt år. Det har hänt många bra saker men också annat som fått mig att fundera över hur lite vi vet om varann... Det har hänt saker som engagerat mig och som har svårt att lämna mina tankar. Vad är det egentligen som gör en del människor så svåra att tyda. De säger en sak helt övertygande och handlar tvärt emot vad man förväntar sig av dem.

Och de kan gå långt i sin övertygelse, fastän de borde veta att de gör fel. Detta får bli min utmaning att försöka bena ut. Varför är vissa människor så opålitliga? Sedan tror man att dom skall ändra på sig och skärpa till sig, men ack så besviken man blir när så inte är fallet. De fortsätter i sin förljugna värld och är elaka mot andra människor, som tidigare varit deras vänner. Till och med polisanmäler varann för förtal. Jo, det är sant! Bäst att hålla sig på avstånd och bara titta på. Eller inte.... Vi får se. Fortsättning följer....

I dag är det årets mörkaste dag och i morgon går jorden under enligt mayaindianernas beräkningar. Så ta hand om er utifall att ......

Önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År, så hörs vi förhoppningsvis nästa år igen!