torsdag 30 augusti 2012

Efterdyningar

Skrivarlusten har kommit tillbaka efter sommaren. Det hände mycket oförutsett denna sommar. Tenor drabbades av oförklarlig utslagning och SM i Bruks & IPO försvann som vind över slätten. Hann inte riktigt med.

Allt började med att vi välkomnade Aaron på Landvetters flygplats den 2 augusti. Detta måste vi väl ändå inse som den största händelsen under 2012. Efter fyra års väntan fick äntligen Anders och Emilie sin son.
Aaron Jonatan Johansson

I dag står han i centrum för det mesta som händer i familjen.

Direkt efter mottagandet fortsatte jag och hundarna till Louise, för att få ledsagning till höftledsröntgen av Tenor vid Husdjurshälsan i Göteborg dan därpå. Detta såg mycket bra ut  och när resultatet kom, visade det sig att hans hade perfekta höftleder och armbågar, HD grad A ED 0, för er som förstår. :D

Därefter var det dags att resa norrut mot det årliga Krokalägret, som i år var förlagt till Sala och Ösby naturbruksgymnasium. Vi reste upp redan på lördagen för att förbereda alla sökrutorna och rekognosera i de stora skogarna. Här fanns hur mycket träningsmark som helst, så ingen kunde verkligen klaga på något.

I år var också rekord i antalet deltagande hundar, över 80, vilket krävde en organisation i sig, men vi klarade det också.

Redan första dagen i Ösby visade Tenor sig bli väldigt trött och han fick eksem i höger trampdyna. Tillståndet försämrades efterhand och på tisdgen fick jag uppsöka veterinär i Sala. Denne trodde stenhårt på analsäcksinflammation och tömde desamma. Ingen förbättring, så på onsdagsmorgonen ringde vi Skara Djursjukhus och åkte dit i ilfart med husvagn på släp. Tog fyra timmar och när hunden lämnades in hade han närmare 41 graders feber och jag måste erkänna att jag inte trodde vi skulle klara honom.

Tenor blev inlagd med dropp och febernedsättande mediciner medan massor av prover togs. De första visade ingenting mer än kraftig höjning av vita blodkroppar, vilket är naturligt. Under veckan kom ett provsvar med diffust positivt värde på borrelia. När veterinären ringde och trodde hunden var jättesjuk, hade han själv tillfrisknat fullt ut och behövde ingen medicin. Så detta prov kommer att tas om, om och när han blir sjuk igen i framtiden.

Under veckan som följde växte sedan en böld upp på halsen, som till slut blev lika stor som en mindre fotboll. Penicillin sattes in och detta fick blir slutet på en orolig period. Idag är hunden frisk och jag börjar så smått träna och anmäla till tävlingar.

Men samtidigt som allt detta händer och avslutas, startar årets SM för bruks & IPO-hundar i Skaraborg. Ett evenemang som planerats under två år och där jag själv suttit i ledningsgruppen. Tur att allt var så väl förberett, så det kändes nästa lite lyxigt att sitta där i informationen och ha det mesta under kontroll. Bara sälja lite kataloger och svara i de två telefoner som i och för sig ringde hela tiden. Men alla var glada och snälla och jag tror inte vi fick skäll av någon, förutom en konstig kvinna från Skåne som mot alla odds passerat travbanan på motorvägen och inte såg den!  Hon var lite sur på oss och tyckte vi kunde skyltat bättre....

Nu återstår bara att summera helgen, spara och arkivera alla papper och reportage och glädjas åt att få ha varit med att arrangera ännu ett stort mästerskap.



onsdag 15 augusti 2012

Tänker inte ge upp

"Ibland liksom hejdar sig tiden en stund och något alldeles oväntat sker..."

Så blev min sommar. Inte sjutton hade jag tänkt att åka på läger med en hund som fullständigt rasade ihop på nån dag bara. Det blev några dagars träning med de andra, sedan ilfart hem till Skara för att utreda Tenors plötsliga sjuka tillstånd. När jag skriver detta, vet jag lite mer än då.

Har alltid varit väldigt noga med skydda mina hundar mot fästingar. De har burit scaliburhalsband båda två sedan i februari månad och jag går igenom dom varje kväll, i samband med tandborstningen. Jo, de får sina tänder borstade varje kväll, förstår att många av er tycker det är lite underligt, men sån är jag. En gåta alltså hur någon satans fästing hunnit emellan. Med smitta dessutom, vilket bara ett fåtal bär på. Största möjliga otur.

I går kom det ytterligare några provsvar. De som vi fick direkt första dagen fanns inget att bekymra sig över. Men ett av proven igår visade viss positiv reaktion för borrelia, en av många fästingsjukdomar. Problemet med denna sjukdoms symptom är dock att hundarna inte orkar ta sig tillbaka vid ett anfall och det har Tenor gjort. Hän är pigg, leker med Tulo och hämtar saker som vi skall ha dragkamp med. Så där blev veterinären lite fundersam. Han borde inte ha tillfrisknat av sig själv. Visserligen drog han på sig en halsinfektion i söndags, som gör honom lite matt, men annars – full fart. Så blir det en ny reaktion, kommer borreliaproven att tas om.

På fredag kommer det ytterligare en hög med provsvar. Det är tufft att vara hundägare.

Annars var lägret i Ösby en fullträff. Anläggningen var superfin, fräscha ekonomibyggnader och förläggning och marker som sträckte sig hur långt som helst. Ett vargrevir i våra skogar samt en björn som vi hade hoppats på att få träffa, men tyvärr... De största farorna för oss visade sig vara de gamla gruvhålen från Sala silvergruva. Smala små vattenhål, men ack så djupa. Upp till 200 meter. Så dom undvek vi. Tur att dom var utmärkta, annars kunde man lätt missat dom.

Denna lite rostiga skylt tillsammans med en något bristfällig inhägnad var allt
som varnade för gruvhålen. Tänker på de vilda djuren som kommer i full fart...




Det är knappt en vecka kvar till årets stora hundevenemang i Axevalla och där jag har en framträdande roll under hela planeringen. Nu är det spännade att se om allt håller ända fram. Lite omkastningar och oväntade problem har kommit, men dom är nu också under kontroll. För min del blev det byte av trubadur. Jörgen Boström, som skulle spelat, har skadat en hand, så där plockade vi in Andreas Leijon (som även finns med på banketten) tillsammans med gode vännen Kent Palm. Tillsammans bildar de två Kock-Rock i Skara och dom två  är det verkligen ingen som har koll på.... Spännande, och ni som skall gå på kamratfesten, får gärna berätta för mig i eferhand hur ni tyckte de skötte sig...

Katalogen som skulle tryckas i 48 sidor expanderade så till den milda grad att vi nu kommer trycka 68 sidor på måndag. Självklart kul, eftersom det var just annonser som tryckte på. Problemet där var att tryckeriet som skulle trycka gick i konkurs. Mitt i semestern. Så där blev min uppgift att hitta ett nytt tryckeri – direkt efter semestern... Lite svettigt en stund måste jag påstå. Men på måndag trycker vi som sagt i Vänersborg.

Nu hoppas vi bara på ett strålande väder nästa helg, så att alla verkligen kan visa sina bästa sidor. Och jag får massor av roliga händelser att skriva om......