Har jobbat på en utställning i dag. Som parkeringsvakt. Det är nog
det närmaste en hundutställning jag lär komma. Har liksom aldrig
förstått tjusningen med hundutställningar. Inte nog med att hundarna
inte ser ut som hundar ska. De är borstade och fixade och färgade och
har haft tyngder i öronen i flera månader för att inte se ut som dom
egentligen gör.
Domaren ja, den kan jag mera förstå. Tittar man på en
utställningsdomares arvoden och jämför med oss bruksprovsdomare, så är
det nästan så man skäms. Vi säljer ut oss för en femhundring för en hel
dags slit, en summa som utställningsdomaren kammar hem på en timme. Plus
reseersättning plus traktamente. Och fasen vet om dom inte är livegna
dessutom. Det utställande folket accepterar i alla fall vilka
kommentarer som helst.
Ta min vän med sin vackra hund idag, som domaren skickade i väg med
kommentaren - för låååååång. Samme hund är ställd flera gånger och ingen
annan domare har upptäckt detta tidigare. Det var ju synd, för då hade
min vän kunnat spara på den utgiften i dag. För jag ger mig tusan på att
nästa gång han ställer sin snygga jycke, så är den perfekt, eller
kanske rent av för kort. Så vilka kriterier har utställningsdomaren att
gå efter? Inte är det måttbandet i alla fall. Annat är det för oss, går en hund upp på platsen så finns det ett
maxbetyg och inte är den diskad för det. Såvida den inte flyger på en
annan hund förstås.
Medan jag ändå kritiskt granskar utställningsfolket, kan jag inte låta bli
att förundra mig över den matten som låter sin stora bernersennenhund
sätta sig och bajsa i en parkeringsruta några meter ifrån mig och sedan
bara fortsätta marschen mot utställningshallen. Hade fullt upp med lite
virriga chaufförer just då, så jag hade inte tid att springa efter
henne. Annars hade hon fått en påse av mig, fått plocka upp allt bajset
och lägga den i därför avsedd korg några meter bort och som hon ändå
passerade.... Förresten hade vi sex städvagnar på plats som hade fullt
upp med att torka kiss och bajs efter hundar som gjorde sina behov inne i
hallen. Så det tyckte hundarna tydligen inte alls var konstigt. Att
kissa där dom stod. Har svårt att tro att någon av mina hundar skulle
klara av att göra sin behov inomhus. Dom skulle nog protestera väldigt
högljutt om ingen släppte ut dom så de kunde sätta sig utomhus.
För att återgå till hundarna. De kan ju inte ens få gå in i hallen
själva, dom körs in i små burar. Undrar om dom någonsin får trampa på en
gräsmatta och springa runt i gruset så det ryker? Det är synd om många
djur, vill nästan kalla det djurplågeri. Och det kan inte vara för någon
annans skull än för mattes eller husses fåfänga. Det kan rimligtvis
inte vara ett "normalt" hundliv de lever.
Det var bara några intryck jag fått i dag, säkert är många väldigt
glada över sina vackra hundar, och det skall dom vara också. Förutsatt
att de låter hundarna göra något annat också, något som hundar ska få
göra. Få springa lösa i skogen, få spåra ibland och kanske träffa andra
glada hundar som dom kan leka med. Och många sådana hundar finns också i utställningsringarna, men då är det oftast för att få sin utställningsmerit för att kunna kvittera ut ett bruksprovschampionat. Och kanske användas i avel och då skall de så klart inte avvika från rasstandarden alltför mycket.
Men det är inte den sidan av utställning som jag reagerat mot i dag. Det är en helt annan historia och den finns det säkert anledning att återkomma till.